Metro Challenge
//
I början på februari -11 var jag en grön och oerfaren långresande.
Då öppnade jag dörren och tog mina första steg ut mot nya världar.
Landskapen lät skildras och ändrade skepnad längst den långa färden till okänd destination,
närmare bestämt, Ghana i Västafrika.
Då var jag nerpackad, orörd, ovan hela vägen från botten av min väska till låset utanpå,
inför kommande tillvaro. Men så såg jag efter en stund, att när jag väl packat upp hela
själen i Ghana så vägrade den innerst inne bli hemskickad igen.
Den har fick nytt liv och det var som att jag blivit immun mot alla känslor jag haft hemma.
Bakom hinnan, där någonstans i fjärran, kände jag dem leta efter öppningar till mitt sinne,
men sinnet och hjärtat var någon annanstans.
Under 4 månaders tid levde jag och min vän på olika platser, främst i inlandet, främst i staden Kumasi.
Vi har vandrat på ställen och sett vyer på gott och ont, men samtidigt med mycket värme.
Värdefulla projekt styrdes upp på plats med hjälp av vårt eget Oye - openyoureyes i bagaget.
Ett projekt där vårt mål var; full dokumentation i form av film och foto på plats. Så. Då tänkte jag dela
med mig några st utav dem här. Fotografier som satt sina spår och som kanske också får
andra att öppna upp sina ögon.
Det här fotot är taget på ett av Ghanas fattigaste barnhem i staden Kumasi.
Efter ett första besök visste jag och min vän att vi inte kunde lämna det utan vidare.
Vi stannade därför under en längre tid och idén om att driva fadderverksamhet styrdes
fort upp. Donationer rullar nu därför kontinuerligt in varje månad till våra underbara barn.
Det här är en utav de minsta, Akua. Tacksamhet är det minsta vi har till alla som står bakom oss.
Jag längtar tills vi är där igen.
Min dröm är att en dag få se mig om i världen som en frilansare. Upptäcka. Göra mer.
Att få skriva om mina resor likväl som jag försöker ge mina barn i Afrika chansen till ett bättre liv.
http://metrophotochallenge.com/se2011/users/profile/48531
