7 dagar i England
och 72 timmar sedan jag landade på svenska marker igen. det är på tiden att jag skriver. öppnar upp och bläddrar igenom mina skitiga anteckningspapper samt laddar upp ett och annat foto. so this is my little story.
3 maj 2012
halmstad - göteborg - säve - stansted - ipswich - halesworth och snart, äntligen, southwold.
klockan har slagit eftermiddag och även om det varit en lång dag så känns det inte som att jag har färdats alltför långt. känner mig inte heller direkt vilsen när jag väl landat och börjat vandra på ny landsmark. ryggsäcken, mina hörlurar och jag. njuter över vyerna och formar min egna väg. det är en himla befrielse det är när man inte har massvis med packning. man behöver mindre än man tror när man är ute och reser.
man har redan såklart hunnit känna en annorlunda mentalitet som finns i varje hörn och hur
man själv utnyttjar den. både språkmässigt som situationer. jag har verkligen ingenting emot
att få tänja på gränserna vad det gäller brittiska och leva mig in i rollerna. vara jag, fast lite mer.
ingenting emot att få sitta på bussar och slitna tåg när jag får ta del av all grönska och gamla tegelhusbyggnader längst med vägarna och landskapen. ingenting emot att få sitta mittemot och utbyta blickar med glada främlingar, som nu, och vilja lägga från mig musiken för att dela en mening eller två. det är nog inget med det här landet som jag kan få nog utav. och nu ska jag ta reda på mer. en dryg halvtimme kvar tills jag är framme. finally.
4 maj 2012
andra dagen och kvällen i southwold. hänger hemma hos esther-france som bor bara gatan ner från paulines flat. damerna står i köket och förbereder för morgondagen och jag passar därför på att skriva lite. det är nerver för vad som komma skall och de nyblivna företagskompanjonerna har mycket att tänka på, men jag vet att det kommer bli inget annat än grymt under lördagen som kommer. gårdagen då. jag mötte upp pauline i halesworth bara en stund efter jag skrivit i mitt block på tåget. det värmde mitt hjärta så fort jag kunde se henne utanför fönstrena och vi hoppade mer eller mindre in i varandras famnar lyriska som vi var. det var så fint att äntligen träffa min sis. vandrade vidare till en busskur som skulle ta oss den sista biten till southwold. pauline pekade på byggnader och var exhalterad över att få visa mig allt. jag bara blickade ut mot landskapen som jag tidigare gjort men kunde inte sluta fascineras.
3 maj 2012
halmstad - göteborg - säve - stansted - ipswich - halesworth och snart, äntligen, southwold.
klockan har slagit eftermiddag och även om det varit en lång dag så känns det inte som att jag har färdats alltför långt. känner mig inte heller direkt vilsen när jag väl landat och börjat vandra på ny landsmark. ryggsäcken, mina hörlurar och jag. njuter över vyerna och formar min egna väg. det är en himla befrielse det är när man inte har massvis med packning. man behöver mindre än man tror när man är ute och reser.
man har redan såklart hunnit känna en annorlunda mentalitet som finns i varje hörn och hur
man själv utnyttjar den. både språkmässigt som situationer. jag har verkligen ingenting emot
att få tänja på gränserna vad det gäller brittiska och leva mig in i rollerna. vara jag, fast lite mer.
ingenting emot att få sitta på bussar och slitna tåg när jag får ta del av all grönska och gamla tegelhusbyggnader längst med vägarna och landskapen. ingenting emot att få sitta mittemot och utbyta blickar med glada främlingar, som nu, och vilja lägga från mig musiken för att dela en mening eller två. det är nog inget med det här landet som jag kan få nog utav. och nu ska jag ta reda på mer. en dryg halvtimme kvar tills jag är framme. finally.
4 maj 2012
andra dagen och kvällen i southwold. hänger hemma hos esther-france som bor bara gatan ner från paulines flat. damerna står i köket och förbereder för morgondagen och jag passar därför på att skriva lite. det är nerver för vad som komma skall och de nyblivna företagskompanjonerna har mycket att tänka på, men jag vet att det kommer bli inget annat än grymt under lördagen som kommer. gårdagen då. jag mötte upp pauline i halesworth bara en stund efter jag skrivit i mitt block på tåget. det värmde mitt hjärta så fort jag kunde se henne utanför fönstrena och vi hoppade mer eller mindre in i varandras famnar lyriska som vi var. det var så fint att äntligen träffa min sis. vandrade vidare till en busskur som skulle ta oss den sista biten till southwold. pauline pekade på byggnader och var exhalterad över att få visa mig allt. jag bara blickade ut mot landskapen som jag tidigare gjort men kunde inte sluta fascineras.
väl inne i den lilla staden behövde man inte gå långt för att komma till paulines, jack och dan's hem. de bor ovanför en klädbutik i centrala delen. en blå dörr, en lång trappa upp till hallen, lågt i tak, gamla fina trädörrar, tunna glasfönster. i de flesta byggnader man varit i hitills och jämfört med sverige skulle jag vilja använda uttrycket old fashion för att understryka stilen på boenden. annorlunda men så himla fint. som här jag nu sitter i äldre fotöljer, med högt i tak, gamla fönsterkarmar och dörrar men med sin alldeles egna och mysiga nisch på det. väldigt england helt enkelt.
kom iallafall upp till deras våning och fick träffa pau's roomie jack. han kysste mig på kinden när han hälsade och sa "pleasure to meet you". pauline är ju såklart van vid den sortens åtbörder nu vid det här laget, men en annan som kommer utifrån kan säkerligen lätt falla som en fura för den typen av gester. vi vandrade sedan ut på nytt och hon visade alla småbutiker längst gatan ner. kvällen kom och likaså mat på bordet. jag var trött i huvudet men ville inte vara den som är den, så kort efter att paulines vän laurence stigit innanför dörren kunde jag inte göra annat än slänga på mig renare kläder och leta fram punden för några kalla öl för att fira första kvällen i southwold till ära. i små lyktors sken vandrade vi i ett regnigt mörker närmare havet. kom sedan fram till ett uppställt tält vid en korsning med tända marschaler runtomkring. det visade sig sedan att ett nytt recept på mjöd från stadens lilla ölbryggeri skulle firas och ta dels utav. gratis öl fick tappas på hur och närsom, och det sa vi såklart inte nej till. under tiden ställde sig sju äldre herrar bredvid varandra och sjöng som bara riktiga veteraner till britter kan.
idag har vi varit ute i halesworth hos esthers föräldrar med hennes barn och vi. ett mysigt litet radhus med speciell arkitektur och på baksidan, finaste innegården. sophia och blossom heter esther's barn och wow vilka godingar till kiddoos. blir lika svag i benen varje gång man får chansen att busa lite och vara med barnen.
jag och pauline tog bussen ut innan alla andra var hemma, men det dröjde inte länge förrän vi hade sällskap. fick hänga med på en bilfärd med esthers pappa då det var dags att skaffa riktiga fish n' chips till alla. han som tidigare skrivit "hey pauline with friend, knock yourself out and feel like home." timmarna gick sedan och vi har försökt ordna en burgervan för eventet imorgon. någon som kan stå och sälja lite käk utanför, då det inte hinns med att laga mat till alla musiker och gäster för egen del. vi skulle snart åka tillbaka till southwold och den roadtrippen fick jag ut mycket utav. helt plötsligt fann jag mig helt tagen av atmosfären med colplays senaste platta på högsta, glidandes på de små landsvägarna med aftonrodnad på himlen. hard to describe, wonderful to see.
imorgon smäller det. och vem vet vem/vad som händer eller dyker upp.
5/5 the big day.
unsigned, dined & wined.
när man vaknar tidigt en dag som denna och gardinerna sakta lyfter med fönstret som står på glänt. Southwold har vaknat och solen sakta men säkert, kikat fram. den lilla staden har inte mer än dryga tusen invånare, men jag har så långt förstått att denna idyll väcker det många gånger dubbla antalet människor att komma hit så fort värmeböljan är framme under sommarhalvåret. den idylliska kuststaden som alla vill åt. jag ska snart ut och leka turist enda ut i fingerspetsarna med kameran min, medan damerna kommer ha fullt upp med förberedelserna. nyckeln är hämtad och de ska sedan mötas upp för att vandra bort mot hallen där eventet kommer äga rum ikväll.
