Stay true to yourself

Nu börjar jag berätta.
Ur mina klick och skrift.
Det är nu jag skriver, både för mig själv och er.
Jag ser det ofta som en slags terapi och ett löfte till mig själv. Spelar ingen roll om det är relativt eller mindre än så. Det är mina ord, min ordning, min känsla, min summering. ”Jag vet att jag har yttrat mig på flera andra ställen, men bloggen måste få sitt också, så att jag en vacker dag kan bläddra tillbaks i arkiven. Känna och minnas.” Att få ihop något slags osammanhängande, till en sammanhängande sammanfattning innan jag landat på svenska marker igen.

Även såhär 12 dagar innan mitt flyg lyfter hem mot Norden igen. Vad har jag att skylla på? Kan jag skylla på fullspäckade dagar fyllda med massor av projekt för att hjälpa föräldralösa barn mot en ljusare framtid? Ja, det kan nog en tillräckligt bra ursäkt till varför jag faktiskt inte har yttrat mig på min sida. Jag har svettats, gråtit, slitit men också skrattat, känt glädjen och lyckan. Gjort det jag kunnat för att komma dit jag vill hittills. Varje dag är en kamp för mina medmänniskor i Ghana. Med Oye och alla andra står bakom min rygg, är detta det minsta jag kan göra för mina bröder och systrar. Vi är alla lika samma, men det är upp till var och en var man vill dra sitt strå i stacken. Jag har valt mitt här, till och börja med, sen 3 år tillbaka. Här och nu sitter jag och skriver jag vid ett gammalt, välanvänt träbord. Fingrarna kliar och jag låter dem flätas samman med det fuktiga tangentbordet. Ber till någon att strömmen inte ska försvinna eller att bokstäverna ska röras om. Grannen knackade just på dörren och vill bjöd in mig på Fu-fu-middag som han så väl poundat och tillagat i några timmar tillbaka nu. Jag får snällt avböja inbjudan då detta är i mitt fokus.

02/05/13

Köpenhamn – Amsterdam – Accra.
Känns overkligt. Befinner mig ovanför molnen och på det flyg som tar mig tillbaka till Ghana, just här och nu. Känslan av att redan känna sig hemma där jag nu sitter. Bredvid en ghanansk kvinna som jag utbyter dialoger med, med jämna mellanrum. Hur det mynnar ut till skratt efter varje konversation. Precis som jag minns det. Uttrycken, dragen och speciella gester. En annorlunda, saknad mentalitet. 6 timmar kvar till Millicent tar emot oss med öppna armar på flygplatsen i Accra. 2 år sen jag såg min afrikanska syrra sist. Men snart är jag tillbaka, i mitt andra hem. Äntligen.

03/05/13

Igår somnade vi sent. Varma och matta, under frenetiskt surrande fläkt. Jag är verkligen tillbaka nu. Ghana. Och inte bara det. Jag sitter på bussen tillbaka mot Kumasi och den röda kvällsolen lyser upp tillvaron.

 

(Ur meddelande på Oye)
Vi lever!
Tänk att man redan på bara 2 dygn kan vara med om så mycket saker. Efter en lång resa under gårdagen så kom vi äntligen fram till Kumasi! Vi bor just nu hemma hos Nana i stadsdelen Tanoso som arbetar och organiserar Loszughana Association! Tanoso som också var det stället vi hörde till och bodde på som mest när vi var här sist 2011. Donerat lite leksaker till barnen på gården här. Söte. Mycket nostalgi när vi färdades längst de gropiga vägarna och med den ljumma vinden utanför fönsterrutorna, in till gator man faktiskt kunde känna igen även om mörkret fallit.

För en vecka sedan blev vi inbjudna till ett bröllop. Och det vankades idag. En av tvillingsystrarna, Linda, som arbetar i ett skjul där vi ofta gick och köpte frukost på morgonen här i Tanoso, skulle gifta sig idag. Såklart var vi på plats! 200 kr donerades till brudparet och vi önskar dem all lycka!

Imorgon är det söndag.
Och det kommer nog bli som en söndag brukar vara. Lite känsligt. Jag ska nämligen besöka barnhemmet Perfect Peace, mina barn och Mary. Long time. Håller på att förbereda donationerna som vi släpat med oss i stora väskor. En del kommer att gå dit.

Som veckan ser ut så kommer tiden förhoppningsvis spenderas lika mycket på barnhemmet som på Childrens Village innan det är dags att åka söderut och besöka min kära Susanna Benckert och hennes barnhem i Kofi Ansah. Barnen har lov just nu och återvänder tillbaka till skolan runt den 14/5 så det är i rättan tid att vi åker om 8 dagar ner.

Som det ser ut nu!
Dags för lite mer vatten, och ris. Tjo! /Isabell

05/05/13

En kort sekund.
Från längtan över att vara återförenade till känslan av svek.

 

06/05/13

Nyvaken i Afrika. Tankar som snurrar, lika mycket som fläkten bredvid mig. Jag är glad att jag är tillbaka här, på både gott och ont. Men jag tror på förändring och att bitarna kommer falla på plats till det bättre tillslut.

(Ur meddelande på Oye)

HEJ PÅ ER! Hoppas är allt är bra med alla, här på Ghanas marker mår vi bra. Strömmen försvann förut återigen och kom nu tillbaka för en stund sedan. Börjar vänja mig.
Dagen på Childrens Village blev en fröjd för ögat. Vi samlades utanför Loszughanas kontor i Tanoso på morgonen. Volontärer för organisationen kom vandrandes och berättade att de också skulle med för att stanna där några nätter och arbeta under dagarna. Så efter en frukost på bread n' egg så var vi snart påväg. Jag, mor, Saka, Ben och andra 5 volontärerna med i och på flakbilen. Satt och log för mig själv där vi passerade gator som kändes igen på vägen dit.
Men mitt i allt skulle vi plötsligt bli stoppade, av den ghananska polis-patrullen. Mannen med den mörkblå uniformen och vapnet var djupt frustrerad över situationen att de andra transporterats på flaket. Något som i övrigt är väldigt vanligt här och även lokala arbetare färdas på detta vis. Ingen hade klagat tidigare, förrän nu när vi kommer åkandes, tydligen. Stackars Saka och Ben fick därför muta poliserna med 20 Cedi för att få åka vidare, något som är väldigt vanligt här dessvärre. Vi tog saken i våra händer sedan och gav 20 Cedi ur egna fickor för att stödja grabbarna.

Iallafall! En tid senare var vi äntligen framme. När staden och civilisationen försvinner mer och mer och grönskan med djungeln uppenbarar sig samt små byar känns igen. Då vet man, snart är vi där.

Childrens Village.
Och var ska jag börja, samt sluta. Vilken förändring sen 2 år tillbaka. Jag ska försöka knåpa ihop för och efter bilder sedan så man kan se ordentligt. Hela området där det egentligen var ren djungel för oss att skövla, var nu ett helt öppet fält. Och allt fler byggnader hade kommit till. Växtrikt på frukter och grönsaker. Alla möjliga djur springandes överallt och lite material till rummen på plats. Fina duschar och toaletter ståendes. Ja, ett under. Som de har slitit för att komma såhär långt, samtidigt som jag klappar mig själv på axeln och alla andra bakom min rygg för att ha gjort en stor del av detta möjligt. Ojojoj.

Saka och Ben följde oss runt. Visade allt kring bygget och även stigen ner till fiskdammarna. Jag fotade och filmade massa. Mycket förändring.

Efter en tid sa vi hejdå till volontärerna och tog flakbilen upp till byn Adwanpong, där vi en gång bodde hos en hostfamilj. De var dock på resande fot så fick inte tyvärr inte chansen att träffa Mama och Papa, Mr and Ms Boateng denna dag, men det kommer nog framöver. Tillbaka till Tanoso igen direkt efter.

Lyckad dag! Enjoy fotografierna och filmerna som anländer snart!
Love / Iz

07/05/13
(Ur meddelande på Oye)

Hello! Ete sen?
Eye paaaa!

"Hej! Hur mår du? Mycket braaaa!"
Idag är skyn grå och vinden mer ljummen. Regnet forsade ner imorse och vi tycker ändå att det är ganska skönt. Har suttit och redigerat lite foton som jag laddat upp här nedanför, enjoy folks!

Just nu sitter vi och skriver ner saker och material som ska inhandlas till the Childrens Village i veckan. Förhoppningsvis blir det av imorgon om någon av grabbarna följer med och hjälper oss så vi får med en hel del på flaket, samt kan hitta alla prylar och förnödheter som ska köpas. Kumasi är rena djungeln när det kommer till att handla och ibland kan det vara rätt svårt att hitta det man söker eftersom det är svårt att se i all färgglad miljö. Ca 450 Cedi har tagits ut från insamlingen (då inte ATM accepterade mer, men;) vilket är ca 1600 svenska kr. Vi hoppas på att kunna få med så mycket som möjligt och det är en början på alla punkter som skrivits ner sedan innan. Vi är taggade!

Åsnorna, yes, 2 stycken ska ordnas till byn och blir förhoppningsvis i veckan. Skriver ofta 'förhoppningsvis' eftersom man aldrig riktigt kan veta. African-time. Hur ivrig man är så får man ha tålamod här, men vi hoppas iallafall! Möte med Nana vankas senare vilket vi också ser framemot. Mycket frågor som ska ställas ang Perfect Peace och tas tag i. Värme hela vägen från Afrika till alla er!

08/05/13
Dagen jag tog mina första steg på Västafrikas största marknad efter två år.

 
(Ur meddelande på Oye)
Hemma i lyan nu efter antal timmar down-town!
Trötta, brända och svettiga tog vi oss igenom det trånga myllret på en liten del av den stora marknaden. Det är värt att nämnas att Kumasis marknad är Västafrikas största. Och ni som tycker loppisar exempelvis Bellevue i GBG är intensivt, är det INGENTING mot vad denna är. Här gäller det att ha koll på sina fötter, väskan och den man handlar med samt försöka hitta det man ska. Jag måste säga att vi prickade av ganska mycket för att kört första rundan!

Köks-material i form av; tallrikar, skålar, stekpannor, plastmuggar, bestick mm inhandlades.
Två kvalitativa eldstäder man eldar med kol och en eldstad som man eldar med ved, gjort på bilfälgar. Alltså tillbehör som kommer hålla väldigt länge när det kommer till matlagning i byn. Hinkar, tvättbaljor.
Barncyklar samt några madrasser till barnbyn.
Saker som också kommer att fyllas på mer utav.

Några punkter avklarade, och vi är glada!
Thank you for today and all the help Millicent and Ben!
Much appreciated. Love!

09/05/13
”Jag spelar inga spel och tänker inte lämna något i skuggan i vad som sker här.”

10/05/13
Godmorgon världen. Idag åker jag och köper två åsnor till barnbyn.
Och gissa vad jag fått döpa dem till? Oye och Ior.

 

11/05/13

(Ur meddelande på Oye)
Godmorgon och god helg allesammans!
Sitter i skrivandes stund mitt i ett redigeringsmood faktiskt. Håller på att klippa ihop en film från veckan som har gått. Ghana 13' - Del 1. Om uppkopplingen är med mig så bör den komma upp antingen ikväll eller imorgon.

Idag är vi 'lediga' och tar det så chill som vi kan. Packar, fixar och styr upp saker och ting innan resan ner till södra Ghana imorgon och min fina vän Susie Q. Kolla in kvinnan och all magi hon gör på http://www.susannaighana.se/.

Igår var vi som sagt och köpte samt hämtade våra söta åsnor till the Childrens Village. Det blev en lång dag av flera timmars resande norr om Kumasi, men vi fixade det tillslut! Bilder kommer på lady Oye och herr I-or! Speciellt tack till Marie Murray från Floda som sponsrat. Samt Kristavius Lolvik här på FB som donerade en fin slant i vintras till oss. Vi har döpt den ena åsnan, I-or, utifrån denna fina persons önskan. Minsta jag kan göra för dig! Och tack till donationer utifrån konserten vi hade på Green Room tidigt 2012.

KÄRLEK och fortsätt trevlig helg!
Skriver nog mer senare. Värme.

12/05/13
Uppe med tuppen i Kumasi. Nästa destination är Kofi Ansah, i närheten av Swedru i södra Ghana. Där min vän befinner sig och hennes fina barn. Jag är förväntansfull!

 
14/05/13
Tiden springer!
Nu har vi varit hos Susie Q i två nätter och jag har fått träffa alla barnen. Också Therese som för stunden är volontär på Susannas barnhem. Men nu är det återigen dags att åka. Kusten och smultronställen är i sikte. På ett sätt ska det bli skönt att få komma ner dit, känna havets fläkt och försöka reflektera över markanta ändringar. På ett sätt inte. Men, en inre röst säger att det behövs ibland, det också.
Finaste Susanna, vi ses snart igen.

16/05/13
(Ur meddelande på Oye)

'Good morning sistah, enjoying Busua? Jah man.' Nu har vi varit här i två nätter och jag blir glad när nu uppkopplingen verkar vara mer på min sida. Att vara tillbaka här är en speciell känsla och att få stöta på gamla vänner som fortfarande är kvar här sen 2 år är fint. Fram till den 23/5 kommer vi vara på resande fot och utforska kusten innan det är dags för mor min att lämna nästa torsdag för Sverige. Fet uppdatering följer ang åsnedagen, Oye & Ior, Perfect Peace, Kofi Ansah, massa foton och filmer! Hoppas ni diggade första filmen från Ghana 13' som ligger ute på Vimeo. Vi hörs snart igen! Värme och fläkt från havet.

 

17/05/13
Godmorgon Busua.
Vad vacker du är. Med din klarblåa himmel och perfekta vågor i havet. Med dina palmblad stilla vaggandes fram och tillbaka ovanför mitt huvud här jag ligger mjukt i skuggan, med sanden mellan tårna. Kanske jag gifter mig med dig när jag blir stor. Sitter och tittar på när Mr. Bright ger instruktioner till nya surfarsugna. Han är fortfarande kvar här sen 2 år. 2 år, den nya grejen? 2 år. Dags att suga in allt igen och släppa pennan. Hejdå.

21/05/13
(Ur meddelande på Oye)

I-landsproblem, live-n-direct från Ghana.
1. Strömmen.
2. Tangentbord som beslutar sig för att inte samarbeta (pga fuktighet, för ja, ingen ström, ingen fläkt så) när man väl får ström. Nu är bokstäverna tillbaka i sin ordning efter x-antal timmar.
3. Uppkopplingen.
4. Tålamodet.

Ha, regnperioden är här!
Tillbaka till ett förhoppningsvis mer 'strömvänligt' Kumasi om 2 dagar.

 

22/05/13
(Ur ett meddelande på Facebook)

Kom just in på vårt rum efter en kaffe vid havet. Allt verkade vara i sin ordning, sen så märkte jag att datorn samt andra smågrejor låg spridda på golvet. Den jävla apan som bor utanför har varit inne! Och TUR att den jäveln bara lyckades slänga ner datorn på golvet och att det ENDAST blev en spricka kring hela skiten istället för att den fick flyga ut genom fönstret som toalettpappret och diverse malaria profylax. KRIG! (Mot en apa, liksom, hallå? Ingår det i försäkringen liksom?) ARGH! Hoppas min mer eller mindre värdefullaste grej som jag har här och som jag sköter allt med, klarar sig iallafall. Jävla skit.

24/05/13
Tillbaka i Kumasi med en tyngd innanför bröstkorgen.
Ensam är stark? Dags för att skingra tankarna och finna fokus.
Isabell, du kan och du har gjort det förut.

 

25/05/13
Solidaritet, det enda jag vet.

(Ur meddelande på Oye)
Idag steg vi upp tidigt, tidigt. Nästan så tidigt så tuppen inte hann gal innan jag var utanför dörren. The Childrens Village var nästa destination med fina gänget. Tillsammans knödde jag, Saka & Lena in oss i 3 olika tro-tro's som skulle ta oss ut till bygget och Adwanpong. Flakbilen krånglade, så vi fick möta upp resten senare på vägen.

Spenderade dagen med att rensa runt på landet, städa i bygganderna small small och tillaga jam. Fyllde 2 två säckar med massa skräp och skit. Det är inte konstigt att det även sprider sig där ute då höns, getter, åsnor! (numera), kaniner, katter, hundar, you name it, alla möjliga djur är som friast härute på bygget! Så, det var gött att få det gjort. Hälften av gänget var uppe vid skolan i Adwanpong och planterade blommor. Har filmat och fotat massor (återigen), så fårse vad jag hinner med att ladda upp innan helgen är slut. Fler klipp kommer såklart upp på https://vimeo.com/user7933336 dessutom!

Happy saturday everyone!
Kärlek /Iz

 26/05/13
"När det gång på gång slår en, hur jävla tacksam man är."

27/05/13
Tålamodet.
Ingen ström.
Tålamod.

 

28/05/13
Tillbaka på bygget följt av dessa klick:

29/05/13
När självförtroendet sviktar och man plötsligt får ord som; "God bless you Iz. For what you do, for us and our people. No words can describe how grateful we are." När då styrkan träder tillbaka igen med full kraft och känslan slår en; Att man kommer fortsätta kämpa, så länge som benen bara förmår.

31/05/13
(Ur meddelande på Oye)

Det händer massor ute i the Childrens Village, men nu satte jag nästan näven för hårt i bordet (för andra gången i rad) då nu strömmen försvann igen.

Tålamodet.
Tålamod. Ha, jag återkommer när jag återkommer återigen helt enkelt.
Kärlek.

01/06/13

Jag är en hopplös vandrare.

(Ur meddelande på Oye)
Yay! Ström tillbaka och ja, tjatet kommer fortsätta med all rätt! LÄS det jag hintade om tidigare idag, Vill du vara delaktig och supporta det vi gör? Dvs bygga upp en by för att ge en bättre framtid för föräldralösa barn Afrika?

Då kan jag tala om att det inte är så jäkla svårt. Och just nu behöver jag lite hjälp på traven, och jag tror att både du och ni där bakom skärmen kan dra ett strå i stacken. Familjehusen i byn står redo för att målas, men tyvärr har det inte för deras del funnits tillräckligt med donationer för att täcka de Tidigare i veckan donerade jag till 9 burkar färg, vilket blev 306 Cedi * 3,35 = Ca 1000 kronor. Det behövs dock 11 burkar till då vi siktar på ca 4 burkar per hus, för inomhus och utomhus färgläggning, notera Familjehusen, som är 5 helt färdiga som väntar på att få målas. Köksbyggnaden blir ett senare projekt!

11 burkar färg * 34 är 374 Cedi. 374 * 3,35 är ca 1250 kronor!

Jag skulle uppskatta det något så sjukt om kära du/ni hade velat sätta in en valfri summa på Oyes insamlingskonto. Så jag kan fixa det och göra det fint under min tid här i Juni! Sprid med vinden fina ni!

Sätt in en valfri summa på kontonr: 8169-5,983 115 914-
All kärlek och värme från Afrikatt / Iz

02/06/13
Strömlösa nätter.

/ Vad skall du bli om du blir stor
Finns inga löften där du bor
Var med och sprid och ge tillbaks
Hjälp en världs drömmar från att gå i kras /

När jag har gjort min tid här i Ghana och flyget kallar hem till Norden igen, så slår det mig nu att jag redan i år har varit på resande fot i ca 4 månader. Jag har tagit mig dit jag vill och besökt 11 länder inklusive tokiga mellanlandningar. Och troligtvis blir det nog 1 land till att besöka och hänga ut i under hösten, med den bästa jag vet dessutom.

03/06/13
(Ur meddelande på Oye)

Bästa Susie Q är här aka http://www.susannaighana.se/ och det är glada miner och fint med gött häng! Planer som smids redan och veckan förblir därför väldigt spännande. Det kommer bli mycket flängande fram och tillbaka till smeten dvs stan för fler saker som skall inhandlas. Vi kommer åka till bygget och styra fler projekt på plats. HÅLL MASSA KOLL!

Susanna är här, hos mig, och jag är gladast.

05/06/13
(Ur meddelande på Oye)

Godmorgon alla fina!
Hoppas läget är gött. Igår blev en lång dag på Kumasis centrala gator. Den sista delen färg införskaffades, likaså fler cyklar och 10 st plaststolar samt bord till bygget. 20 st är dem nu totalt, bra att ha i allmänhet för familjehusen, köksbyggnaden osv! Idag kommer vi därför bege oss ut till barnbyn och förhoppningsvis börja måleriet small small en gång för alla! PEPP! Ska bli roligt att få visa Susanna utvecklingen som skett sen hon var där sist, för ca 1 år sen. Blir nog en grym dag!

Vi ses!

 

06/06/13
Har med mitt block här jag skriver.
Just nu påväg mot ett solcellsmöte. Eurforin och spänningen är hög nu vad komma skall.

(Ur meddelande på Oye)
Idag hade vi möte med ett solcellsföretag i Kumasi.
Jag blev glatt överraskad över vårt samtal med mannen för företaget
och nu är peppen total. Oye håller som sagt tummar och tår för att detta ska gå vägen för barnbyn. Företaget kommer ev. redan under nästa vecka ut på besök för att se vilka möjligheter som finns. Nana i Loszughana sken bokstavligen upp som en sol, där vi satt och pratade ang solceller för the Childrens Village. Precis som när en ny värld öppnar sig. Mer om det här kommer, helt klart.

Nu till en annan grej.
Imorgon är det fredag. Vilket innebär att Oye och http://www.susannaighana.se/ kommer resa en sväng över helgen, för att därefter landa i Kofi Ansah sen igen på söndag. Där kommer jag sedan spendera tiden fram till på onsdag innan kosan styrs upp mot Kumasi igen. Chopp, chooop! Mycket på g och fint är det.

 

 

07/06/13
Jag är glad.
Ada Foah över helgen med bästa guzzen, därefter ett kärt återbesök hos hennes fina barn i Kofi Ansah, och sedan tillbaka till Kumasi igen nästa vecka. Hit me!

08/06/13
I skrivandes stund på en avlägsen strand i Ada Foah. Busua, släng dig i väggen. Det här ÄR paradiset. Iallafall ett av de få jag hittills fått uppleva i livet. Woah. Där Voltasjön mynnar ut och träffar havet. Just där. Knappt en människa, omringade av målade palmer och vit sand mellan tårna. Grymt sköna fiskebåtar guppandes i vattenbrynet och vackraste vyarna så långt ögat sträcker sig. Idyllen. Om bara alla fick uppleva den känslan som jag får nu.

 

10/06/13
Tillbaka i Kofi Ansah med Susie Q.
Anlände igår under värsta stormen och störtskuren. Färden hit var som att ta sig fram på en flod då vägen var fylld med forsande vatten. Väl framme var reaktionen stor glädje. Massa pussar och kramar från de finaste barnen. Det blev ett kärt återseende. Nu är det morgon och vi ska måla utbyggnaden av barnhemmet.

 

2 timmar senare.

I Ghana kan verkligen allt hända och på en kort sekund kan mycket förändras. Alwins brorson Ronald har varit sängliggandes i ca 3-4 dagar nu. Och nu gick det nerför på nytt. Vi blev därför tvungna att åka mot kliniken så här är vi nu. Stick i fingret, dropp, och två injektioner senare. Ja, malaria. Ett litet yrväder med kramper, förvirring och hetaste pannan.

Sjukhus/kliniklivet för ca 5:e gången för min del i Ghana. Och ja, jag ljuger inte när jag säger att det inte är min kopp te. Jag tackar fortfarande någon däruppe för att jag hittills aldrig riktigt varit sjuk här. Ojojoj, vad jag är tacksam för det.

(Ur meddelande på Oye)
När moderkänslor kommer och man önskar att man kunde göra allt. Livet här är ingen dans på rosor och sjukdomarna är flera. Här, där man aldrig kan ta någonting för givet och i en värld där man ständigt påminns. Perspektiv, som är något vi alla borde ta till oss en 'vacker' dag, förr eller senare. Att hjälpas åt så gott det går, det är verkligen inte mer än rätt.

#fuck #malaria

Du ger perspektiv
På liv och tid,
Och alla andra oviktigheter, man kan skita i.

Imorgon ska åka in till marknaden i Bawjase och handla in veckans förnödheter till barnhemmet. Susanna åker dit en gång i veckan. Jag har donerat 1000 kronor, så hoppas på att få komma tillbaka med något extra till kidzen. Att få unna de något innan jag beger mig tidigt på onsdagen hem till Kumasi igen. Barnen frågar hela tiden: "När ska du åka?" Jag berättar att jag måste upp till Kumasi. Bygga, skapa, fixa färdigt och göra fint för 'mina' barn som jag kommer ha och göra med i framtiden. "Vi ses nästa gång i Ghana."

11/06/13
(Ur meddelande på Oye)
Dagen spenderades som mest på marknaden i Bawijase.
Susanna åker dit en gång i veckan (tisdagar) när hon handlar in för en veckas mat och förnödheter. Jag passade därför på att slänga in lite kosing för att göra det lite godare. Eftermiddagen bjöd därför på fruktsallad med glass, även lite godis efter maten. Har personligen donerat 1000 spänn till min vän som hon kan göra lite vad hon vill för.

Imorgon säger jag tråkigt nog hejdå igen, och hoppar in i olika tro-tro's på min färd hem mot Kumasi. Men där väntar nya äventyr för den sista tiden i Ghana.

Finaste blomman är ni.

12/06/13
(Ur meddelande på Oye)

Äntligen hemma i Kumasi!
Ojoj, tiden tickar iväg. Först lite vila, sen lägga upp mer detaljerad planering för de dagar Oye har kvar här. 15 dagar kvar tills flyget går hem mot Norden igen. Hur kunde tiden gå så fort helt plötsligt? Blandade känslor, men nu kör vi sista rycket!

13/06/13
(Ur meddelande på Oye)

Drar in till stan och handlar köksmaterial till Perfect Peace för donationspengar från Lisa Perssons projektarbete! Bilder kommer Lisa! Och TACK för ditt engagemang och allmänna pepp för att supporta kidsen och OYE! Det värmer mitt hjärta även om stora förändringar skett på kort tid.
Love / Iz

 

Från dagen!
Jag och Millicent åkte staden runt och handlade in köksmaterial till Perfect Peace på Lisa Perssons önskan. Tusen tack för all support bruden.

Vi prickade av;
50 kg ris.
Antal liter olja.
60 burkar tomatpuré.
"Table top Gas Cooker" med cylinder.
Tallrikar, skålar, muggar, bestick, öv köksredskap.
En stor mängd nya kastruller och speciella, stora 'matlagningskålar' som är väldigt vanligt för användning här i Ghana.

Så, TACK!
Grymma och fina du.
Du är skillnaden.

13/06/13

Och just ja, gick till skräddarn' för två veckor sedan. Sist jag var i Ghana så ångrade jag att jag inte tog tag i detta. Resultatet;

Nöjd guzz!

14/06/13

(Ur meddelande på Oye)

Ett mail från innan i veckan till min co-partner. Också hur min sista tid ungefär ser ut här. Onsdagen och torsdagen avklarade! "Schedule for my last two weeks in Ghana.
I have looked over my calendar and realised the time goes fast.
Therefore I've decided to write down how I want to spend my last days here.

So, here it goes:

12/6 - Up to Kumasi again from Kofi Ansah.
Work and update by the computer rest of the evening.

13/6 - Go to town and buy kitchen-material. This is donations from a girl in Sweden who did a small project for raisin money to Perfect Peace. So, go to town and visit Perfect Peace this thursday. Talk to Mary.

14/6 - Go to town and buy the rest of the things on the list. Look how much a sewingmachine cost, etc.

15/6 - Go out to the Childrens Village. My plan is to stay there until Tuesday.
Hope to have every equipment that I need for my visit.

16/6 - Childrens Village, paint
17/6 - Childrens Village, paint
18/6 - Childrens Village, back to Kumasi

19/6 - Spend the day back home, update and fix other practical stuff.
(Socialwelfare?)

20/6 - Back to the Village. Stay one night.
21/6 - Get back to Kumasi from the Childrens Village.

22/6 - Spend the day in Kumasi and fix with practical stuff.
23/6 - Last evening with you guys.
24/6 - Last evening in Kumasi, update, laptop.

25/6 - Accra
26/6 - Accra
27/6 - Accra, flying home"

Ojojoj.
Något ni som läser undrar? Mejla så hoppas jag på att kunna hinna svara dig/er!
2 nya filmer kommer upp i em också.

Till alla er:

Om två veckor vid den här tiden har jag alltså landat på Kastrup. Och som det känns nu så är det precis som att jag knappt hunnit reflektera över allt jag gjort hittills? Förmodligen egenformade hjärnspöken. Har ju drygt spenderat ca 17000 donationskronor för att rusta upp barnby. Jag har styrt upp projekt till det bättre, organiserat, otåligt skrikit på arbetare och haft värdefulla möten. Men 2 månader går fortare än man tror här. Önskar att jag hade haft mer tid, fast jag längtar också hem. Till en speciell varm famn som väntar på mig. Jag har mycket som väntar där också. Och Oye kommer alltid finnas vid sidan av allt det jag gör, så det är ingen fara.

 

Varning för kärleksbrev.

Ur ett samtal kring min hemkomst, hur man på smidigast sätt löser så man kan ses relativt fort efter att ha landat, trots kneg och annat oballt som kommer ikläm.

Jag; "Det hade gjort allt om jag bara fick 15 minuter med dig!"
U; "Jasså, det säger du? Jaha, jag hade mer tänkt mig, typ sådär 30 år, men okej."

Baby.

15/06/13
(Ur meddelande på Oye)

Igår drog Oye - openyoureyes och handlade den här fina symaskinen samt sytillbehör åt barnbyn! Kommer vara användbart för trasiga kläder som behöver fixas till för både vuxna och barn, samt finns tankarna på självförsörjning. Jag spekulerade i att köpa en elektrisk först, men enligt mina partners är det den här varianten man börjar med i Ghana, när man ska lära sig sy för första gången. Sagt och gjort, välkommen till The Childrens Village!

16/06/13
Och här är jag nu.

 

Har liksom swischat förbi alla dagarna och kommit till här och nu ordningen. Trodde aldrig att jag skulle få 'klart' eller hinna ikapp min osammanhängande sammanfattning innan jag flyger hem mot Norden. Jag skulle egentligen åkt ut till barnbyn idag för att stanna i två nätter (som enligt schemat jag postade här ovanför) men det är fortfarande krångel med flakbilen. Och inga befinner sig på bygget. Jag får finna mig i det och snällt vänta en dag till även om jag vill ut nu. Fast, jag har trots allt inte mindre att göra för det. Alltid något! Nana var just här. Han reser till Accra ikväll för att gå på möte tidigt där imorgon. Han kommer tillbaka på tisdagkväll och på onsdag kommer solcellsgrabbarna ut till barnbyn för att se möjligheterna. På onsdag kommer jag också åka tillbaka till Kumasi igen. Förhoppningsvis hinner vi med möte med Social Welfare också och så att jag får träffa ett av barnen innan jag åker till Accra.

Alla mina tankar går ut till min vän också. S.