Majsodlare
10 maj
Tisdag
Nu har det gått några dygn sen sist. Lördagen spenderades som tidigare sagt ute i Adwanpong. Utmattade strävade vi runt över fälten under den heta solen. Linje efter linje, ner på huk och en handfull näve med majskorn för varje. En större tro-tro tog oss många ut och vi var förväntansfulla. Arbetet var väldigt simpelt, men som så många gånger förut, denna sol. Den må vara underbar, men den kan också göra det väldigt outhärdligt för oss vissa stunder.
Hittade nyss ett korn i min ficka. Ska leta upp lite tejp och låta den förgyllas med mitt block.
Efter en hel dag ute i den framtida byn åkte vi snart tillbaka. Mindre pratiga, mer trötta, smutsiga och svettiga. Men jag tror ändå vi gav oss alla en klapp på axeln och fick en drös av peppfeeling i vilket fall. Det gör mycket av att bara få vara fysiskt aktiv under en dag. Vädret var på topp och vackert under eftermiddagen när tro-tron stannade hemma på vår gata igen. En butik som jag tidigare spanat in stannade jag nu utanför. Sneglade upp på de färgglada klänningar som fanns hängande. Vi gick in och gick inte tomhänta tillbaka.
Vi var unga och kvällen med oss.
Stötte på en svensk tjej från Göteborg som skulle spendera 10 veckor här. Minnet av hennes namn är tyvärr svagt, men vi kommer nog hitta henne, somewhere, somehow. En annan sak som tyder på att världen är liten. Innan vi äntrat Bantamas hak så ryckte Linnéa tag i mig och sa ”Men du, där är ju han!” Visade sig sedan att killen som hon kände igen hade hängt på Roof Topp i Busua samma kväll som hon jammade med bandet. Han kände igen oss lika mycket och svarade med som förgående ord ”Yeah, the world is a pretty small place.”
Bless //
Tisdag
Nu har det gått några dygn sen sist. Lördagen spenderades som tidigare sagt ute i Adwanpong. Utmattade strävade vi runt över fälten under den heta solen. Linje efter linje, ner på huk och en handfull näve med majskorn för varje. En större tro-tro tog oss många ut och vi var förväntansfulla. Arbetet var väldigt simpelt, men som så många gånger förut, denna sol. Den må vara underbar, men den kan också göra det väldigt outhärdligt för oss vissa stunder.
Hittade nyss ett korn i min ficka. Ska leta upp lite tejp och låta den förgyllas med mitt block.
Efter en hel dag ute i den framtida byn åkte vi snart tillbaka. Mindre pratiga, mer trötta, smutsiga och svettiga. Men jag tror ändå vi gav oss alla en klapp på axeln och fick en drös av peppfeeling i vilket fall. Det gör mycket av att bara få vara fysiskt aktiv under en dag. Vädret var på topp och vackert under eftermiddagen när tro-tron stannade hemma på vår gata igen. En butik som jag tidigare spanat in stannade jag nu utanför. Sneglade upp på de färgglada klänningar som fanns hängande. Vi gick in och gick inte tomhänta tillbaka.
Vi var unga och kvällen med oss.
Stötte på en svensk tjej från Göteborg som skulle spendera 10 veckor här. Minnet av hennes namn är tyvärr svagt, men vi kommer nog hitta henne, somewhere, somehow. En annan sak som tyder på att världen är liten. Innan vi äntrat Bantamas hak så ryckte Linnéa tag i mig och sa ”Men du, där är ju han!” Visade sig sedan att killen som hon kände igen hade hängt på Roof Topp i Busua samma kväll som hon jammade med bandet. Han kände igen oss lika mycket och svarade med som förgående ord ”Yeah, the world is a pretty small place.”
Bless //
