Kontraster
7 april
Idag fick vi vara med och skåda ett moralsystem som uppenbarligen skiljer sig ganska mycket från vårat hemma i Sverige. Tanken var att vi först skulle mötas upp i ett tidigt Kumasi för att så småningom styra kosan till ett annat barnhem en bit utanför vid namn Columbus. Men ett samtal senare gjorde att våra planer ändrades helt. En bekymrad Douglas hade haft inbrott i hans hem under nattens timmar, vilket resulterade att viktiga kort och dokument hade blivit bestulna. Men det var trots allt inte helt förgäves, då han på något oförklarligt sätt hittat förövaren. Vi fick förfrågan om att hålla sällskap till polisen och givetvis ställde vi upp.
Från Sofoline till Tanoso färdades vi i två taxibilar, vi före den andra, där mannen satt med handbojor på. Innan polisen blev det dock ett stopp på en station innan. Stöld här är ingenting man bör skämta om. Det är ett faktum att man blir dödad om man så sätter sig i den sitsen på dessa marker. Detta skulle snart även mannen få komma nära och kännas vid. Med 15 spända, hånflinande män rätt upp i ansiktet och runtomkring sig, som mer än gärna hade satt sina klor i honom tills hjärtat slutat slå. D var arg, men rättvis. Mannen var skärrad och utsatt. Förhoppningen om att han skulle förstå vad han gjort var meningen med utpressningen.
Som taget ur en film befann vi oss mitt i bilverkstäderna. Med hungriga män omgivna runt oss och en präst som i sin tur skrattade åt förövaren. Overkligt.
Idag fick vi vara med och skåda ett moralsystem som uppenbarligen skiljer sig ganska mycket från vårat hemma i Sverige. Tanken var att vi först skulle mötas upp i ett tidigt Kumasi för att så småningom styra kosan till ett annat barnhem en bit utanför vid namn Columbus. Men ett samtal senare gjorde att våra planer ändrades helt. En bekymrad Douglas hade haft inbrott i hans hem under nattens timmar, vilket resulterade att viktiga kort och dokument hade blivit bestulna. Men det var trots allt inte helt förgäves, då han på något oförklarligt sätt hittat förövaren. Vi fick förfrågan om att hålla sällskap till polisen och givetvis ställde vi upp.
Från Sofoline till Tanoso färdades vi i två taxibilar, vi före den andra, där mannen satt med handbojor på. Innan polisen blev det dock ett stopp på en station innan. Stöld här är ingenting man bör skämta om. Det är ett faktum att man blir dödad om man så sätter sig i den sitsen på dessa marker. Detta skulle snart även mannen få komma nära och kännas vid. Med 15 spända, hånflinande män rätt upp i ansiktet och runtomkring sig, som mer än gärna hade satt sina klor i honom tills hjärtat slutat slå. D var arg, men rättvis. Mannen var skärrad och utsatt. Förhoppningen om att han skulle förstå vad han gjort var meningen med utpressningen.
Som taget ur en film befann vi oss mitt i bilverkstäderna. Med hungriga män omgivna runt oss och en präst som i sin tur skrattade åt förövaren. Overkligt.
