Kicken
26 februari
Avsked
Fint. Himmelen är inte lika mulen som den var igår, innan vi gästade hejdå-festen för Ann-Katrin och Diana vid den här tiden. Ovanför mitt huvud hänger tvätt i en rad olika pasteller och under mig sträcker sig ett golv glänsande kakel i jordade nyanser. Jag är utanför Millies. Här bor hon i en mysig liten innegård. Här finns lugnet och lite av lantlivet trots att det är beläget mitt i smeten, i Tanoso. Framför mig ser jag vackra tyger ligga strykta. Det är där hennes farbror bor, han är skräddare.
vs.
Det vankades som sagt ett avskedsgalej igår, och vilket rus det gav både innan och efter vi steg innanför dörren. Vi skulle nämligen pudra näsan och klä upp oss. Något som inte hänt på flera veckor. Det är rätt roligt vilken kick det gav. Tänk då att få öppna upp sin egna garderob och ta på sig kvarlevande smycken hemma i Sverige sedan. Det ger en kick, samtidigt som det skrämmer mig.
Längesen jag känt mig så nöjd med mig själv som jag faktiskt lyckades göra igår. Hela jag sken inombords och jag tror att strålarna syntes utifrån också. Hejdå-festen innehöll många gäster och en maträtt liknande pasta Carbonara. Damerna hade verkligen rensat marknaden efter mjölk och övriga mejeriprodukter. Det var så gott och jag blir hungrig av tanken igen.
Linnéa har sjuknat ihop igen. Det har gått upp och ner sen i torsdags. Försöker ta hand om henne så bra jag kan. Pratade med mamma förut en kort stund. Hon och pappa hade bokat en resa till Turkiet i april. Hon var upprymd och jag var glad för hennes skull. Det är ni värda.
Efter middagen i torsdagskväll.
Jag packade på mig ficklampa, kameror, klädde på mig långarmat och gick några lerhus ner. Där fann jag Kelly, Richie och deras vän på baksidan av deras hus. Grillplatsen som dem kallar det. Där hade herrarna efter en lång och slitsam dag på bygget börjat på en god tillagning av mat. Fisk, tomatröra med deg. Kort och gott. Där satt vi under den mest stjärnklara himmel jag skådat på länge, och utbytte meningar på bästa möjliga sätt. Under bar himmel och till min förundran, knappt inga mygg. Vid vår sida, en liten lykta.
Lånad bild för att visa en liknande vy jag hade.
Avsked
Fint. Himmelen är inte lika mulen som den var igår, innan vi gästade hejdå-festen för Ann-Katrin och Diana vid den här tiden. Ovanför mitt huvud hänger tvätt i en rad olika pasteller och under mig sträcker sig ett golv glänsande kakel i jordade nyanser. Jag är utanför Millies. Här bor hon i en mysig liten innegård. Här finns lugnet och lite av lantlivet trots att det är beläget mitt i smeten, i Tanoso. Framför mig ser jag vackra tyger ligga strykta. Det är där hennes farbror bor, han är skräddare.
vs.
Det vankades som sagt ett avskedsgalej igår, och vilket rus det gav både innan och efter vi steg innanför dörren. Vi skulle nämligen pudra näsan och klä upp oss. Något som inte hänt på flera veckor. Det är rätt roligt vilken kick det gav. Tänk då att få öppna upp sin egna garderob och ta på sig kvarlevande smycken hemma i Sverige sedan. Det ger en kick, samtidigt som det skrämmer mig.
Längesen jag känt mig så nöjd med mig själv som jag faktiskt lyckades göra igår. Hela jag sken inombords och jag tror att strålarna syntes utifrån också. Hejdå-festen innehöll många gäster och en maträtt liknande pasta Carbonara. Damerna hade verkligen rensat marknaden efter mjölk och övriga mejeriprodukter. Det var så gott och jag blir hungrig av tanken igen.
Linnéa har sjuknat ihop igen. Det har gått upp och ner sen i torsdags. Försöker ta hand om henne så bra jag kan. Pratade med mamma förut en kort stund. Hon och pappa hade bokat en resa till Turkiet i april. Hon var upprymd och jag var glad för hennes skull. Det är ni värda.
Efter middagen i torsdagskväll.
Jag packade på mig ficklampa, kameror, klädde på mig långarmat och gick några lerhus ner. Där fann jag Kelly, Richie och deras vän på baksidan av deras hus. Grillplatsen som dem kallar det. Där hade herrarna efter en lång och slitsam dag på bygget börjat på en god tillagning av mat. Fisk, tomatröra med deg. Kort och gott. Där satt vi under den mest stjärnklara himmel jag skådat på länge, och utbytte meningar på bästa möjliga sätt. Under bar himmel och till min förundran, knappt inga mygg. Vid vår sida, en liten lykta.
Lånad bild för att visa en liknande vy jag hade.
