Stay true to yourself

måste skriva. mitt block ligger i väskan intryckt någonstans på bussen under mig. som tur fann jag just en liten pappersbit, ihopknycklad i min ficka från antiguas gator. på en buss någonstans i honduras. känner inget. känner allt. men jag vet i överlag att det är en saknad som kryper runt inom mig. hur man träffar och knyter band med människor vid olika tillfällen i livet och hur ont det sedan gör när man väl kommer till punkten där man ska splittras. man tänker "tänk om". ovissheten. för när man kommer ses igen. om man kommer ses igen. igårkväll fylldes mina ögon för just av de anledningar. den största nackdelen bakom allt. det onda som kommer med resande fot. försöker se klart. försöker se minnen. vilka helt underbara minnen. en jäkligt vacker dag kanske våra vägar korsas igen, annars får jag tacka så mycket för allt. ler i takt med att jag sluter ögonen igen, för att förhoppningsvis spärra upp dem i la ceiba. ses på andra sidan.