Bortom fjärran
Det är sent. Jag vet att jag innerst inne bör falla i sömn, men det finns något som håller mig vaken. I min egen bubbla, med melodier som trycker på punkter och högt surroundar min egna värld. Vaggar sakta, fram och tillbaka. Skulle nog aldrig kunna sätta ord för känslan jag bär, inte i korta drag, det vore som att föra med sig ett sandkorn till öknen och låta sig slukas helt och hållet. Natten tillåter inte ett skarpt huvud med noveller i bakfickan. Inte just nu.
Ibland undrar jag bara hur man fungerar. Ibland blir jag rädd. När jag tog mina första steg ut mot nya världar, lät landskapen skildras och ändra skepnad längst min färd i februari. Då var jag nerpackad, grön, orörd, ovan, oerfaren hela vägen från botten av min väska till låset utanpå, inför kommande tillvaro. Men så ser jag, att när jag väl packat upp hela själen i Ghana så vägrar den bli hemskickad igen. Den har fått nytt liv och det är som att jag blivit imun mot alla känslor jag haft hemma. Bakom hinnan, där någonstans i fjärran, känner jag dem leta efter öppningar till mitt sinne, men sinnet och hjärtat är någon annanstans.
När jag väl står i mitt rum, hemma, långt in i de småländska skogarna igen. Vem är jag då? Lutandes tillbaka på sängkanten, med hörnet av min väska skymtandes i ögonvrån, talandes under mina fötter.
Den kommer alltid påminna mig om vem jag är och vad det är som förgyller mig.
Blott de tama fåglarna har en längtan. De vilda flyger.
the world is a book, and those who do not travel read only a page.
- st. augustine
Ibland undrar jag bara hur man fungerar. Ibland blir jag rädd. När jag tog mina första steg ut mot nya världar, lät landskapen skildras och ändra skepnad längst min färd i februari. Då var jag nerpackad, grön, orörd, ovan, oerfaren hela vägen från botten av min väska till låset utanpå, inför kommande tillvaro. Men så ser jag, att när jag väl packat upp hela själen i Ghana så vägrar den bli hemskickad igen. Den har fått nytt liv och det är som att jag blivit imun mot alla känslor jag haft hemma. Bakom hinnan, där någonstans i fjärran, känner jag dem leta efter öppningar till mitt sinne, men sinnet och hjärtat är någon annanstans.
När jag väl står i mitt rum, hemma, långt in i de småländska skogarna igen. Vem är jag då? Lutandes tillbaka på sängkanten, med hörnet av min väska skymtandes i ögonvrån, talandes under mina fötter.
Den kommer alltid påminna mig om vem jag är och vad det är som förgyller mig.
Blott de tama fåglarna har en längtan. De vilda flyger.
the world is a book, and those who do not travel read only a page.
- st. augustine
