Anna
en liten uppdatering i frökens berg-och-dalbana.
under gårdagen, efter att jag publicerat mitt lilla ärligt-skrämmande-emo inlägg
begav jag mig ändå ut och promenerade med fint sällskap under röd himmel.
jag gjorde försök i att prata ut och i att förklara min sits utan att låta helt dum i
huvudet och desperat. hon sa att själv inte hade kunnat beskriva den känslan
bättre. trygghet välde över mig. jag kände mig inte ensam längre.
tack!
under gårdagen, efter att jag publicerat mitt lilla ärligt-skrämmande-emo inlägg
begav jag mig ändå ut och promenerade med fint sällskap under röd himmel.
jag gjorde försök i att prata ut och i att förklara min sits utan att låta helt dum i
huvudet och desperat. hon sa att själv inte hade kunnat beskriva den känslan
bättre. trygghet välde över mig. jag kände mig inte ensam längre.
tack!
